Lyckans Slip och Fiskebäckskil

Från Fiskebäckskil finns båtförbindelse med lysekil.

Insegling sker från Gullmarn. Insegling sker via enslinjen 132°. Håll mittlinjen i sundet in till hamnen.

Mycket väl skyddad hamn med ca 70 gästplatser med 4.0 – 5.0 meters djup.

Fiskebäckskil är ett gammalt jordbruks- och fiskarsamhälle med välbevarade hus och lummiga trädgårdar.
Tidigt en badort.
Närmar man sig fiskebäckskil med båt från lysekil ser man på avstånd hur den ljusa bebyggelsen tecknar sig mot de omgivande grå bergen och havet. På båda sidor av “kilen” den vattenränna som skiljer fiskebäckskil och östersidan åt klättrar husen uppför de bohuslänska klipporna.

Genom bebyggelsen kan vi avläsa fiskebäckskils historia. Som årsringarna på ett träd ligger husen i en radie utgående från den äldsta bebyggelsen nere vid viken.

Grovt sett kan man dela in bebyggelsen i tre olika terrasser; den äldsta delen längst ned mot vattnet, fiskelägets bebyggelse. Den mellersta terrassen bestående av fraktfarts- och badgäströrelsens är ett 1800-tals bygge. Högst upp på berget ligger den tredje terrassen, 1900-talets fritidshus- bebyggelse.

Fiskebäckskils tidiga historia har, liksom många andra kustsamhällen i bohuslän, nära samband med sillfiske- perioderna.
Sillen som sökte sig in från havet med ungefär ett sekels intervall lockade folk från inlandet att bosätta sig här. Under sillperioden i slutet av 1500-talet fick fiskebäckskil en fast bosättning med ett par hundra personer. Bebyggelsen låg i ett stråk utefter kilen och bestod av små låga timrade ryggåsstugor liknande fornstugan som du kan se utmed vandringen.
När sillen åter drog sig ut till havs tvingades många familjer att lämna kusten. Det hundratal personer som stannade kvar fick försöka överleva på vad övrigt kustfiske, små odlingslotter och övriga sysslor kunde ge. Det är inte förrän i mitten av 1700-talet och den stora sillperiod som då inleds som levnadsvillkoren förbättras igen.
Nu följer en tid av högkonjunktur med stor inflyttning och ekonomiskt uppsving. Sill fångas i så stora mängder att man har svårt att ta tillvara den. Därför anläggs trankokerierna. I dessa kokades den sill som var för liten för att salta till olja sk tran. Bebyggelsen förtätas. Nu byggs den sk enkelstugan med ett rum och kök samt loft.
Redan tidigt var fraktfart något som fiskebäckskilsborna ägnade sig åt men det är inte förrän i början av 1800-talet som man tar steget över från fiske till fraktfart som främsta näringskälla. Sillperiodens slut och en rad yttre faktorer (västeuropas industrialisering, fri bondeseglation 1832 och öppnandet av trollhätte kanal) bidrog till att göra fiskebäckskil till ett av bohusläns största skepparsamhälle.
Som mest hade ett 60-tal skutor sin hemmahamn här. Seglatserna gick mest till skandinaviska och nordeuropeiska hamnar men även till medelhavet. Till en början fördes de med mindre fartyg som jakter, galeaser och tvåmastade skonare men senare också med briggar, skonert och barkskepp.

Fraktfarten, som var en lönsam näring, satte sin prägel på hela samhället. Skepparna byggde sig stora och påkostade hus sk kaptenshus. Deras hustrur kallades fru och bar hatt till skillnad mot fiskarhustrun som gick omkring i schalett. I slutet av 1800-talet mattades frakt- farten av och fartygen började säljas ut.
En sillperiod med frakter till england förbättrade situationen tillfälligt men konkurrensen från ångfartygen och senare järnvägen innebar dödsstöten för den segelburna frakt- farten och 1915 såldes det sista stora skeppet av. Samtidigt med fraktfartens tillbakagång utvecklas fiskebäckskil till badort. För ortsbefolkningen blev uthyrning av rum en välkommen extrainkomst.

Badgäströrelsen kom att prägla bebyggelsen genom det arkitektoniska mode, den sk schweizerstilen som följde i badgästernas spår. Husen förses nu med rikt dekorerade glasverandor och balkonger med snickarglädje. Verandorna var den tidens skrytbygge och fungerade som ett medel i konkurrensen om sommargästerna. För dem symboliserade glasverandan drömmen om ett lättsamt sommarliv.

Källa: www.bohuscharter.com

www.lyckansslip.se

För mer information om Skaftö rekomenderar vi siten: www.skafto.com

Lyckans Slip och Fiskebäckskil

Från Fiskebäckskil finns båtförbindelse med lysekil.

Insegling sker från Gullmarn. Insegling sker via enslinjen 132°. Håll mittlinjen i sundet in till hamnen.

Mycket väl skyddad hamn med ca 70 gästplatser med 4.0 – 5.0 meters djup.

Fiskebäckskil är ett gammalt jordbruks- och fiskarsamhälle med välbevarade hus och lummiga trädgårdar. Tidigt en badort. Närmar man sig fiskebäckskil med båt från lysekil ser man på avstånd hur den ljusa bebyggelsen tecknar sig mot de omgivande grå bergen och havet. På båda sidor av "kilen" den vattenränna som skiljer fiskebäckskil och östersidan åt klättrar husen uppför de bohuslänska klipporna. Genom bebyggelsen kan vi avläsa fiskebäckskils historia. Som årsringarna på ett träd ligger husen i en radie utgående från den äldsta bebyggelsen nere vid viken. Grovt sett kan man dela in bebyggelsen i tre olika terrasser; den äldsta delen längst ned mot vattnet, fiskelägets bebyggelse. Den mellersta terrassen bestående av fraktfarts- och badgäströrelsens är ett 1800-tals bygge. Högst upp på berget ligger den tredje terrassen, 1900-talets fritidshus- bebyggelse.

Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.

Fiskebäckskils tidiga historia har, liksom många andra kustsamhällen i bohuslän, nära samband med sillfiske- perioderna. Sillen som sökte sig in från havet med ungefär ett sekels intervall lockade folk från inlandet att bosätta sig här. Under sillperioden i slutet av 1500-talet fick fiskebäckskil en fast bosättning med ett par hundra personer. Bebyggelsen låg i ett stråk utefter kilen och bestod av små låga timrade ryggåsstugor liknande fornstugan som du kan se utmed vandringen. När sillen åter drog sig ut till havs tvingades många familjer att lämna kusten. Det hundratal personer som stannade kvar fick försöka överleva på vad övrigt kustfiske, små odlingslotter och övriga sysslor kunde ge. Det är inte förrän i mitten av 1700-talet och den stora sillperiod som då inleds som levnadsvillkoren förbättras igen. Nu följer en tid av högkonjunktur med stor inflyttning och ekonomiskt uppsving. Sill fångas i så stora mängder att man har svårt att ta tillvara den. Därför anläggs trankokerierna. I dessa kokades den sill som var för liten för att salta till olja sk tran. Bebyggelsen förtätas. Nu byggs den sk enkelstugan med ett rum och kök samt loft. Redan tidigt var fraktfart något som fiskebäckskilsborna ägnade sig åt men det är inte förrän i början av 1800-talet som man tar steget över från fiske till fraktfart som främsta näringskälla. Sillperiodens slut och en rad yttre faktorer (västeuropas industrialisering, fri bondeseglation 1832 och öppnandet av trollhätte kanal) bidrog till att göra fiskebäckskil till ett av bohusläns största skepparsamhälle. Som mest hade ett 60-tal skutor sin hemmahamn här. Seglatserna gick mest till skandinaviska och nordeuropeiska hamnar men även till medelhavet. Till en början fördes de med mindre fartyg som jakter, galeaser och tvåmastade skonare men senare också med briggar, skonert och barkskepp. Fraktfarten, som var en lönsam näring, satte sin prägel på hela samhället. Skepparna byggde sig stora och påkostade hus sk kaptenshus. Deras hustrur kallades fru och bar hatt till skillnad mot fiskarhustrun som gick omkring i schalett. I slutet av 1800-talet mattades frakt- farten av och fartygen började säljas ut. En sillperiod med frakter till england förbättrade situationen tillfälligt men konkurrensen från ångfartygen och senare järnvägen innebar dödsstöten för den segelburna frakt- farten och 1915 såldes det sista stora skeppet av. Samtidigt med fraktfartens tillbakagång utvecklas fiskebäckskil till badort. För ortsbefolkningen blev uthyrning av rum en välkommen extrainkomst. Badgäströrelsen kom att prägla bebyggelsen genom det arkitektoniska mode, den sk schweizerstilen som följde i badgästernas spår. Husen förses nu med rikt dekorerade glasverandor och balkonger med snickarglädje. Verandorna var den tidens skrytbygge och fungerade som ett medel i konkurrensen om sommargästerna. För dem symboliserade glasverandan drömmen om ett lättsamt sommarliv.

Källa: www.bohuscharter.com

www.lyckansslip.se

För mer information om Skaftö rekomenderar vi siten: www.skafto.com


Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.
Gästhamn, Lyckans Slip (Fiskebäckskil) i Bohuslän.